Fuktproblem i sockellösa ytterväggar
Under de två senaste åren har ett flertal fall med fukt- och mikrobiella skador i nedre del av putsade fasader på träregelstommar uppmärksammasts av AK-konsult. I vissa av objekten förekommer både problem med fuktskador i nederkant yttervägg och problem med att markradon tillförs rumsluften.
Orsaken till både fuktproblemen och radonproblemen bedöms, baserat på utförda undersökningar, vara densamma; nederkant yttervägg och rumsluften tillförs fuktig och radonrik luft från marken. Objekten är typiskt mellan 2-4 år gamla och i samtliga fall avslutas ytterväggens putssystem cirka 0,25 - 0,5 meter under mark. Av vad vi antar är arkitekttoniska skäl har detta utförande under senare år varit ett vanligt sätt att bygga på. Aktuell fasad har således ingen sockel ovan mark. I samtliga fall har nedre utvändig väggisolering, upp till syll, utgjorts av cellplast.
Under mark har denna fortsatt för att ibland avlösas av en dränerande isoleringsskiva, ett singelskikt eller kombinationer av dessa. I samtliga skadefall har dessutom uppvärmda utrymmen funnits under marknivå, t.ex. källarplan, garageplan, se figur 1.
Figur 1
De typiska skador som kan sättas i samband med s.k. enstegstätade, odränerade och oventilerade putsfasader, orsakade av att vatten läcker in bakom putskiktet, har i många fall saknats och skadorna har i stället varit koncentrerade till fasadens nedersta del. Då fasaden har öppnats upp har omfattande mikrobiella skador, mögelväxt och i vissa fall rötskador, konstaterats på ytterkant syll, på vindskiva och nedre del av regelverket. Skador har avtagit mot den varmare inre delen av väggen och uppåt i väggen. I vissa fall har is konstateras på vindskivans nedre del, se foto 1 och 2.
I de uppdrag som vi har varit inblandade har det handlat om stora bostadsprojekt där fuktskadad yttervägg ibland uppgår till flera hundratals löpmeter . Ytterligare ett problem som bör beaktas är det i undersökta objekt också förekommer problem att markradon tar sig upp i lägenheter på markplan.
Beskrivning av problemet
Det är väl känt att relativa fuktigheten (RF) under en betongplatta eller en bit ned i marken mot t.ex. en källaryttervägg är 100 %. Detta innebär att ånghalten i marken kommer att bestämmas av temperaturen, ju högre temperatur ju högre ånghalt och ju högre daggpunktstemperatur.Om temperaturen i marken mot en källaryttervägg är t.ex. 10°C kommer luften också att ha en daggpunkttemperatur på 10°C, d.v.s. om luften kyls till en temperatur under 10°C inträffar kondens.
Möjlig förklaringsmodell
I samtliga undersökta skadefall har grundläggningen varit utförd enligt figur 1, d.v.s. det har funnits en källare, ett garage och i ett fall en värmekulvert under mark. Detta innebär att värmeläckage från grundläggningen under mark bidrar till en uppvärmning av marken. En annan faktor som sannolikt spelat in är de två senaste kalla och snörika vintrarna där snön fungerat som ett värmeisolerande skikt ovan marken.
Om luft från marken kan läcka upp bakom putsskiktet och vidare upp i ytterväggen finns en uppenbar risk för att fuktproblem uppstår när den läckande luften kyls till en temperatur under daggpunkten, d.v.s. kondens inträffar mot t.ex. vindskiva. Om markluften tillförs byggnaden, t.ex. via otätheter vid ytterväggssyllen finns också risk för att radonhaltig markluft tillförs byggnaden. Sammantaget innebär det skissade luftläckaget från mark enligt figur 2 risk för både fukt och radonproblem i byggnaden.
Noteringar och praktiskt test
I de skadefall som undersökts har i samtliga fall en luftspalt på cirka 5 mm, eller mer, konstaterats mellan grundmur/bjälklagskant och utvändig värmeisolering. Orsaken till att det finns en luftspalt mellan värmeisolering och grundmur/bjälklagskant är bygghöjden på den fästmassa, i form av bommar, som används för att fästa värmeisoleringen. Möjliga luftotätheter har även konstaterats där mineralull lokalt monterats bakom cellplastskivor och vid skivskarvar. Praktiska kontroller har även utförts med hjälp av spårgas vilken doserats via nedslaget rör mot källaryttervägg, se figur 3. Utförda observationer och noteringar visar således att det finns ototäheter och utförd spårgastest visar att luft från marken läcker upp i väggkonstruktionen.
Figur 2. Illustration av problemet
Figur 3. Kort tid efter det att doseringen startades kunde spårgas detekteras i mätpunkten
Teoretisk förklaringsmodell
Orsaken till att luft från marken läcker upp i luftspalten bakom isoleringsskiktet orsakas av termiska stigkrafter i spalten och undertryck i byggnaden. Resultatet av lufttransporten blir, ur fuktsynpunkt, att det vintertid finns en uppenbar risk för att markluften skall kondensera mot kallare delar av ytterväggskonstruktionen ovan mark. Beräkningar visar att risken för kondens är störts vid kall väderlek men att luftläckaget kan ge en hög relativ fuktighet i kallare delar av konstruktionen också vid mer normal vintertemperatur utomhus. Att skador inte uppstått högre upp i väggkonstruktionen förklaras av att den uppläckande luften avfuktas i och med att kondens sker i/mot kallare delar. Se även figur 2 och 4.
Baserat på utförda temperaturberäkningar, utförda med Heat-2, kan ett enkelt beräkningsexempel göras. Antag att markluften har en temperatur på 6 °C . Markluften får då ett fuktinnehåll på ca 7,27 g/m³ (RF i mark är alltid 100 %) och en daggpunkttemperatur på 7°C. Risk för kondens i väggkonstruktionen uppstår då vid en utomtemperatur lägre än 2°C. Om det är tillräckligt kallt ute kommer kondensvattnet att frysa till is, d.v.s. temperaturen i kondenspunkten är mindre än 0°C.
Avgörande för om skador uppstår eller inte kommer att vara temperaturen i marken och hur lufttät konstruktionen är. I ett av skadefallen som vi undersökt finns en markförlagd värmekulvert, i detta fall har vi kunnat konstatera att skadorna framför allt finns i fasad direkt ovanför värmekulvert. Att det i vissa av de undersökta objekten, förutom fuktskador, även förekommer problem med förhöjda radonhalter inomhus förklaras av att inläckande radoninnehållande markluft, som tillförs via t.ex. otätheter vid syll enligt figur 2, ger en påtaglig höjning av radonhalten i byggnaden.
Figur 4. Beräknad temperatur, 0°C ute, 22°C inne
Tänkbara åtgärder – förbättringar av konstruktionen
Att nå fullständig lufttäthet bakom isolerskiktet och i skivskarvar etc. är enligt vår bedömning svårt. Åtgärder, där skador uppstått, bör istället koncentras på bryta luftförbindelsen mellan markluft och fasad skikt. Tidigare när hus utfördes med ordinär sockel/grundmur skedde detta med automatik.
En möjlig förbättring i aktuell konstruktion (”det sockellösa huset”) är att montera en lufttät plastprofil som skär genom isolerskiktet. Denna bör av radonskäl vara placerad ovan mark. Mycket stora krav på lufttäthet ställs dock på infästningen mot betongväggen samtidigt som dränering av eventuellt vatten bakom putskiktet måste beaktas.
Denna artikel var publicerad i Bygg och Teknik nr 8/2011.
